house plant

Cat Safe Houseplants | 002

Många av er verkade uppskatta mitt inlägg om kattsäkra växter, därför tänkte jag att vi spinner vidare på ämnet och lyfter några fler hemmaväxter som ska vara säkra för katter. I det förra inlägget visade jag lite större plantor, men den här gången tänkte jag lyfta tre växter i lite mindre storlek. Del tre tänkte jag ägna åt suckulenter, så om du har något bra tips på kattsäkra sådana får du mer än gärna lämna en kommentar.
 
Läs först:
 

Many of you seemed to appreciate my blogpost about cat safe houseplants, therefore I thought it would be a good idea to carry on and mention a few more. In the previous blogpost I showed you plants that were on the larger side of the spectrum, but this time around I thought I would focus on plants that are slightly smaller. Part three of this little series will be dedicated to succulents, so if you have any tips on cat safe succulents you are more than welcome to leave your suggestions in the comment section below.
 
Fredsgrönska (Peperomia Obtusifolia), kanske mer känd som American Rubber Plant eller Baby Rubber Plant. Förhållandevis lättskött växt då bladen kan bära på mycket vätska.
 
American Rubber Plant (Peperomia Obtusifolia), also known as Baby Rubber Plant. A plant with relatively low maintenance since the leaves can carry plenty of water.
 
Radiatorört (Peperomia Argyreia), även kallad Watermelon Peperomia eftersom bladen liknar små vattenmeloner. Hur kul? Detta är en ny växt i min lilla samling och jag gillar den massor.
 
Watermelon Peperomia (Peperomia Argyreia). How cute is this one? The name is, of course, inspired by the watermelon-like pattern on the leaves. Super pretty. This is a new addition to my little collection and I like it alot.
 
Calathea Makoyana (Calathea Makoyana). Som jag nämnde i föregående inlägg verkar hela Calatheasläktet vara kattsäkert. Detta är en lite mindre variant med helt lila undersida.
 

Calathea Makoyana (Calathea Makoyana). As I mentioned in my previous post, the entire Calathea family seems to be cat safe. This is a slightly smaller version where the bottom is entirely purple.
 
 
 
Informationen om just dessa plantor har jag hittat via ASPCAs Poison Control, där du lätt kan söka upp om dina växter är okej eller inte (där kan du även se om dina plantor är säkra för hundar och andra djur). 



I've based all my info in this post from the ASPCA Poison Control. If you want to check if your houseplants are safe for your cat, dog or any other pet, I highly suggest you look it up on their website. Good luck!
 
 
 

Att ta sticklingar från elefantöra

För ungefär ett år sedan fick jag en liten, liten stickling av min faster från hennes elefantöra. Idag har min stickling vuxit sig så stor att den producerar egna små skott - i överflöd. Att ta skicklingar från elefantöra är egentligen så enkelt att det knappt krävs en förklaring, men jag tänkte att vi skulle ta en titt ändå.
 
Elefantöra (Pilea Peperomioides), eller parasollpilea som den också kallas, är en lättskött planta som syns öööverallt nuförtiden. Förr var den ganska svår att få tag i eftersom den enbart spreds via sticklingar, men senast häromdagen såg jag en blomhandel som hade flera stycken till salu. Min planta har gått bananas och fått en helkonstig form då jag har glömt vända på den, vilket har gjort att bladen har dragit sig mot solen och därför gjort stammen lite krokig, men jag gillar den ändå. Här bredvid en liten stickling för att se storleken.
Gör såhär:
Knipsa av de uppstickande skotten så nära stammen du kan, sätt stjälkarna i vatten och låt dem bilda små rotsystem. Byt ut vattnet då och då för att hålla rötterna rena. Sätt dem sedan i vanlig blomjord med lite lecakulor i botten för dränering. Klart klart klart!
 
Jag passade på att knipsa av dem i samband med omplantering, vilket gjorde det lättare att komma åt så nära moderplantan som möjligt. Ju längre sticklingar, desto stabilare planta och vidare rotsystem.
 
Nu är frågan vart jag ska göra av alla!
 

Muggen har jag marmorerat med nagellack, här ovan kan du se hur!